Att förlora någon som stått nära kan vara en oerhört stor sorg och något som påverkar livet på många sätt. Sorgen är ofta överväldigande och det kan upplevas svårt att förstå och hantera de känslor som faller på. Bearbetningen av dessa känslor tar lång tid och behöver ske stegvis med tålamod för att så småningom kunna ge kraft att gå vidare i livet. När man talar om sorgeprocessen är Kübler-Ross-modellen om sorgens fem faser vanligt förekommande, och antagligen den mest kända teorin gällande att hantera döden för att uppnå acceptans. Denna teori går att applicera både i situationer när människor hanterar dödsfall hos andra och även sig själva. Elizabeth Kübler-Ross är psykologen som ligger bakom modellen, och den arbetades fram genom att hon identifierade ett gemensamt känslomönster bland döende patienter som hon arbetade med. Hon bestämde sig för att forska i vilka olika faktorer som spelar in när vi kommer i kontakt med döden, och hennes studier resulterade i ‘Sorgens fem faser’.
De 5 faserna
Kübler-Ross-modellen består av fem faser som listas nedan.
Den här artikeln kommer dessutom att redogöra för de olika fasernas innehåll.
- Förnekelse
- Ilska
- Förhandling
- Depression
- Acceptans
Fas 1. Förnekelse
Den första fasen är förnekelsefasen som handlar om en inre vägran om att ta in det som hänt. Du vill inte tro att livet kan förändras så drastiskt från en stund till den andra, och sker genom en förnekelse eller ignorans av döden. Detta kan ge uttryck på olika sätt och med olika intensitet, men de vanliga sätten är att antingen förminska allvaret i situationen eller att helt och hållet bestrida faktum. Kübler menar att det här stadiet styrs av en skyddsmekanism i kroppen , som gör att du lever i ett önskat tillstånd utan att ta in vad som faktiskt hänt – för att skydda dig själv från överväldigande känslor av sorg. Om man har en närstående som gått bort kan man känna igen denna fas genom att man till exempel spjärnar emot att besöka den bortgångnes gravsten eller inte vill gå igenom personens kvarlämnade saker, just på grund av en vägran att inse att personen inte längre finns.
Fas 2. Ilska
Nästa fas är den då vi hanterar sorgen genom att känna ilska. Ofta blir din omgivning involverad i detta stadie då du om och om ifrågasätter livet, situationen och uttrycker reaktioner som “varför jag?” och “livet är orättvist”. Ofta kan man även rikta sin ilska mot specifika personer, som exempelvis en partner, läkare, Gud eller dig själv. Viktigt att komma ihåg är dock att detta är ett naturligt steg i sorgeprocessen – och ingenting att skämmas över eller hålla för sig själv. Din omgivning är troligtvis mycket förstående gällande din situation och att dessa känslor behöver komma ut för att du ska kunna gå vidare i processen.
Fas 3. Förhandling
Nästa fas kallas förhandlingsfasen, eller köpslagan beroende på vem du frågar. Du har här märkt att din ilska inte kommer att lösa problemet, och vill förhandla för att få tillbaka ditt liv så som det varit innan. Med desperation ber och vädjar du för att få döden uppskjuten eller ogjord – till vilket pris som helst. Du är villig att ändra på i stort sett vad som helst i ditt liv för att få det att hända, till exempel bli mer kärleksfull, noggrannare med medicinering, börja träna och så vidare.
Fas 4. Depression
När du sedan börjar acceptera situationen och den hemska verkligheten blir påtaglig och klar har du kommit till den fjärde fasen: depression. Du börjar isolera dig, känna dig otroligt maktlös och vill inte prata med någon. Depressionsfasen kännetecknas ofta också som den fas då man börjar uttrycka känslor av av hopplöshet. Det kan även hända att man börjar tvivla på sin vilja att faktiskt leva, då allt känns så meningslöst.
Fas 5. Acceptans
Den sista fasen är fasen av acceptans. Här förstår du till fullo vad som händer, och har slutat kämpa emot. Ditt tillstånd är mycket mer neutralt, och även om du såklart pendlar mellan bättre och sämre dagar, är ditt humör mycket mindre intensivt. Under de tidigare faserna har du undvikit din omgivning en del och tagit avstånd från nära och kära. I acceptansfasen är det ofta kontakter som återupptas igen. Du kan ha djupa samtal med din familj och dina vänner, och ofta beskrivs den här tiden som väldigt viktig och betydelsefull. Du upptäcker livet på nytt, slutar beskylla någon eller något och lyfter blicken uppåt mot framtiden.